Mimmi’s Blog

Vad är pengar egentligen? En massa siffror, och sen …? Ni som har köpt bostad i Stockholm på senare tid vet vad jag talar om, och det är väl ännu värre i andra stora städer i Europa och världen. Marknaden bestämmer vad någonting är värt och det är väl sunt. Men sedan börjar man ju fundera över vad värdet står för. Storlek, standard, fysisk kvalitet eller frihet, bekvämlighet, mysighet - det vi väger in i livskvalitet. Att en lägenhet på 82 kvm, 2 tr upp utan hiss i Stockholms innerstad betingar samma penningvärde som en nybyggd villa på 160 kvm och 950 kvm trädgårdstomt i perfekt skick i närförort är lite hisnande. Och ändå är det jag som gör valet. Är jag dum eller …?

Andra bloggar om: Stockholm, bostad

Ibland slår det mig hur plötsligt förändringar i livet tycks ske. Ena dagen var jag småbarnsförälder och nästa håller ungarna nästan på att flytta hemifrån. Från att vara en vanlig “kontorsråtta” var jag plötsligt en dag exklusiv internationell escort i Stockholm Och från att just - efter 14 år - ha acklimatiserat mig som västgöte så blev jag istället villaägare i Haninge.

Nu befinner jag mig helt plötsligt i en lägesförändring igen. Det är roligt och spännande men tar otroligt mycket tid och kraft. Jag vet att många undrar varför jag inte har skrivit på länge och jag önskar bara att jag hade mer tid. Livet består ju hela tiden av prioriteringar.

Petra Östergren ger i sin nyutkomna bok “Porr, horor och feminister” Moder Svea en rejäl spark i aschlet. Med ett gediget källmaterial punkterar hon en mängd “sanningar” om porr och prostitution i Sverige idag. Boken är lättläst och var i alla fall för mig en skräckblandad underhållning. Är det här svenska folkets syn på porr? Än en gång fick jag bekräftat hur fantastiskt Sverige är!

Den feministiska rörelsen har aldrig intresserat mig eftersom det i mina ögon bara har verkat handla om enkelriktade slagord. Jag har aldrig uppfattat några nyanser eller någon öppenhet för olika synsätt, snarare har det gett mig en känsla av kompakt grupptryck. Min uppfattning är också att de som kallar sig feminister ser kvinnor som ett kollektiv med gemensamma behov och att de anser sig kunna och ha rätt att definiera dessa behov. Besserwisser-mentalitet kallar jag det.

När jag läser Petra Östergrens bok så skräms jag av den kraft som finns i denna feministiska rörelse och därmed också den makt som gruppen “radikala feminister” faktiskt har haft och fortfarande har. Det är också skrämmande hur mycket av dessa feministers åsikter som går igen i den sexualpolitiska hållning som framförs av de styrande i Sverige.

Petra Östergren sätter på ett lysande sätt gång på gång fingret på den svenska flatheten - eller kanske fegheten.

Boken är väldigt bra. Läs den!

Andra bloggar om: Petra Östergren, prostitution, feminism

Jag älskar Bangkok. Mer och mer för varje gång jag kommer dit. Och nu tänker jag dela med mig lite av det som JAG gillar och lite tips för den som är intresserad. Länk till hyfsad karta.

Flygplatstaxi till centrala Bangkok koster 900 Bth, vanlig taxi max 600. Dessa får inte köra fram till ankomstterminalen men chaufförerna står utanför entrén och raggar kunder. 100 Bth = ca 20 SEK.

Hotell Mandarin - mycket prisvärt, trevlig personal och bra service. Lite slitet och enkel frukost. Bra, centralt läge på Rama IV, nära Metrostation Samyan.

Skytrain (BTS) och Metro (MRT) är smidigaste sätten att åka inom staden. Tuktuk har jag aldrig åkt. Kan säker vara ett relativt snabbt sätt att ta sig fram - om man inte blir lurad och får ta en omväg via chaufförens sponsor Taxi är mycket billigt men tar oftast lång tid, speciellt i morgon- och eftermiddagsrusningen. Om du ber chauffören sätta på taxametern - “go by meter” - (istället för att ta fast pris) så slutar resan på 40-60 Bth inom de centrala delarna av stan, oavsett hur lång tid du har suttit i kö. Det ska aldrig behöva kosta mer än 100 Bth inom Bangkok.

Roliga shoppingställen och utflyktsmål:

Silom Road och Patpong - kvällstid mängder av gatustånd för turister. DVD-filmer, smycken och klockor, kläder - skjortor, blusar och t-shirts, lampor och ljusslingor, tvålar, prydnadssaker, skor, väskor osv. Pruta rejält och räkna med att hållbarheten är begränsad och att du hittar samma souvenirer i åtskilliga svenska hem. På Surawong Road hittar du många ställen att slinka in och få en skön fotmassage. Vad sägas om en timma för 150 Bth.

MBK - jättelikt billighetsvaruhus med allt från kläder och skor till elektronik och mobiltelefoner. Priserna är i princip fasta, prutläge när de håller på att stänga. Massor av matställen och en favorit är Swensens glassbar som finns på ett par olika våningsplan. Högst upp finns bl a biograf, bowling, spelhall och internetcafé.

Panthip Plaza - elektronikvaruhus i fem våningar. Mycket datorer med tillbehör, kameror, dataspel osv. Det går att köpa i princip alla befintliga dataprogram, DVD-filmer och musik-CD för en spottstyver. Kopior förstås och det finns ingen garanti för att de alltid fungerar men av erfarenhet kan jag säga att ca 90 % är OK. På BV och plan 1 finns mycket krafs och kopior men det går också att göra en del fynd.

Saphan Lek - svårfunnen elektronikmarknad i Chinatown. Den ligger inbyggd med långa smala gångar över Ohng Ang kanalen. En ingång finner man precis där bron från Charoen Krung Road går över kanalen. Kameror, leksaker, konsolspel, DVD-filmer mm mm MYCKET billigt.

Khaosan Road - den klassiska backpackergatan. Känd från boken och filmen The Beach. Mycket souvenirer och tingeltangel. Billiga hotell.

Chatuchak weekendmarket - öppet lördagar och söndagar. Tusentals stånd där allt finns att köpa (från hundvalpar till Levisjeans). Ta Skytrain till Mo Chit. Avsätt en hel dag. Bilder.

Siam Paragon - Lyx och flärd. På BV finns många restauranger med mat från världens alla höra och i källaren ett stort akvarium som är värt ett besök om man hinner med. Men varför inte kolla in en Lamborghini i Bilsalongen på 3:e våningen istället ;-). Bokhandeln högst upp är bra. De har mycket böcker på engelska, bl a om Thailand. Paragons stora Departmentstore i mitten av byggnaden är ett varuhus i hög klass med priser som ligger under det vi är vana vid hemma.

Det blev mycket om shopping här men Bangkok har förstås mycket mer att erbjuda. En annan gång kanske jag berättar vad jag tycker har varit kul att se och uppleva.

Andra bloggar om: Bangkok, resor, shopping

Bangkok, Patpong. Ikvall har jag pa nara hall studerat det som kallas “sexturism”. Men det ar en del av Thailand och Bangkok och man maste ju utforska den lokala kulturen, eller…?

Forst hamnade jag med min man pa “No Hand Restaurant”. Enkla regler - inga hander. Vi blev visade till ett “private room” dar vi fick menyn och bestallde enligt “hovmastarens” rekommendation: Varrullar, soppa och stekta King Prawns med ris. Och sa varsin Singha Beer forstas. Sedan fick vi folja med vardinnan ut i foajen och valja varsin flicka som skulle vara vara “hander”.

Flickorna var underbart trevliga. Masserade vara axlar och hander medan vi vantade pa maten. De holl glasen och skalade at oss innan de forde dem till vara lappar. Nar maten kom skar de upp, sag till att det inte var for varmt och matade oss med pinnar och skedar. Jag maste erkanna att det kandes lite fanigt.

Flickorna erbjoda oss “party, party” for alla fyra i ett specialrum men vi tackade artigt nej - vi hade faktiskt inte tillrackligt med pengar med oss Konceptet riktar sig framfor allt till japaner och priserna var darefter.

Patpong - numera kultforklarat av mig - maste upplevas. Jag har tidigare bara kranglat mig forbi alla stand och forsaljare av krimskrams. Men ikvall gick vi in pa den ena allt skummare baren efter den andra. Anledningen var i forsta hand att komma over en toalett. Eftersom vi sedan maste ta en ol pa varje nytt stalle, sa det blev lite av en ond cirkel

Till sist hamnade jag, naturligtvis bara i studiesyfte, pa Kangaroo bar, Patpong 1. En BJ bar dar jag pa nara hall kunde fa se hur det kan ga till pa en sadan

Imorgon kvall vantar nya aventyr. 

Jag måste bara dela med mig av den här underbara showen som jag fick tips om för ett tag sedan. Se och njut!

OBS! - snabbspola inte

Ursula Martinez

Andra bloggar om: trolleri, show

Det finns ett blogginlägg som har fastnat i mitt bakhuvud. Det skrevs redan i april av en bloggare som kallar sig Jinge och det intressanta är att Jinge inte tror på att jag finns. Han tror nog att jag är ett spöke eller nåt sånt. Lustigt nog så bor vi nästan grannar.

Jinge hävdar bestämt i sitt inlägg att det inte finns några lyckliga horor. Eftersom jag kände mig träffad så skrev jag en kommentar för att upplysa honom och hans läsare om att det är fel. Både jag själv och flera av mina “kollegor” är faktiskt lyckliga. Jinge vägrade publicera mina kommentarer (jag försökte flera gånger) eftersom han inte trodde mig. Han påstod att jag bara ville göra reklam och ragga kunder - precis som att jag skulle behöva hjälp med det

Det som förvånar mig är att intelligenta, välutbildade människor i Sverige idag har en så inskränkt och enkelspårig uppfattning om företeelser och fenomen i vårt samhälle. Det verkar speciellt gälla moraliskt känsliga områden som t ex sexuella aktiviteter utanför de normer som gäller.

Jag har full förståelse för att många, både män och kvinnor, av princip är emot prostitution och tror att lagstiftning är ett sätt att komma till rätta med förekomsten. Men att generalisera ett så vitt begrepp som prostitution tycker jag är enfaldigt. Eftersom företeelsen att sälja och köpa sexuella tjänster har en så stark förankring både historiskt och globalt sett så anser jag att man måste betrakta det som ett “normalt” mänskligt beteende.

Många kvinnor är, och har i alla tider varit, oroliga för att deras män ska söka sex hos en annan kvinna. Älskarinnan kan vara svår att komma åt men horan går att attackera offentligt. Män måste i dagens samhälle vara solidariska och “jämställda” och den som inte vill utmärka sig ställer sig naturligtvis på den hotade kvinnans sida och fördömer horan.

Visst finns det lyckliga horor - och jag tror att vi är ganska många - både i Sverige och världen. Jag känner personligen flera självständiga “kollegor” som liksom jag själv varken är drogmissbrukare eller psykiskt sjuka.

Att utnyttja andra människor sexuellt ska aldrig vara accepterat, varken moraliskt eller juridiskt. I det perspektivet måste naturligtvis verksamheter som koppleri och trafficking förbjudas i lag.

Ps Det finns ju ytterligare en dimension - även män prostituerar sig och kan vara lyckliga för det

Andra bloggar om: prostitution, otrohet

Jag har äntligen förstått det! Och egentligen förstår jag inte varför det ska vara så svårt att förstå för det går ju att förklara enkelt.

Andra bloggar om: trackback

Djup, lummig grönska. Det känns faktiskt lite konstigt, att det är så sommarlikt fortfarande. Så här års brukar normalt björkarna ha gulnat för länge sedan och tappat sina löv. Lönnarna brukar spraka i rött och guld. Det brukar singla löv i luften och rassla på gångvägen när de virvlar runt.

Men inget är sig likt längre…

Det går. Med mycket tålamod. Men jag har väntat i rätt många år nu. Gått in och ut i affärer, lika besviken varje gång. Antingen är tån som en myggjagare, eller så är den tvärt avklippt som om den har blivit överkörd av tåget. Klackarna är tjocka som på träskor, låga eller helt obefintliga. Det senaste året har det också dykt upp varianter med riktiga klumpar framtill. Ser ut som om man har fastnat i en snöboll med tårna. Vart tog det nätta och sensuella vägen?

Jag pratar förstås om skomodet som har varit så hopplöst, så länge. Jag har sökt i Stockholm och London, Bangkok och Wien. Men lika illa överallt. På 80-talet gick det att få tag på snygga, vanliga pumps. Sedan har det varit kört. Jag har faktiskt ett par kvar som jag fortfarande använder.

Men hoppet ljusnar, det är på gång. Klackarna börjar komma - de riktiga. Både på skor och stövlar. Årets stövelmode verkar bli en höjdare. Jag har hittat många riktigt snygga - bara tittat ;-). Men det är pumpsen jag väntar på. Kanske nästa år…

Jag fortsätter att vänta…

Andra bloggar om: mode, skor