Mimmi’s Blog

Aftonbladet hade den 2 maj en artikel om en vanlig sexköpare och jag blev ganska upprörd när jag läste den. “Tony, 31, är ung, välklädd, har eget företag och sambo. Och han köper sex av prostituerade. Han är inte rädd att åka fast.” En åklagare hävdar i artikeln att straffskala är förlegad och att Tonys brott borde ses som mycket allvarligare än en snattares. Sexköparen borde kunna dömas till fängelse upp till ett år! Jag skickade en insändare till Aftonbladet men får den förstås inte publicerad. Ni får den här istället:

“Tony är ingen ovanlig man och jag tycker att det är väldigt synd att han i artikeln framställs som en ”sexmissbrukare”. Att dessutom skriva att han köper en kvinna är helt fel eftersom det han köper är tjänster av en kvinna.

Människor är komplicerade individer och sexualitet är en stark, medfödd och helt naturlig drift. Mäns och kvinnors sexuella behov varierar mycket, både mellan individer och över tid. Att välja en partner som man vill dela sitt liv med behöver inte innebära att man alltid får sina sexuella behov tillfredsställda. Jag vill hävda att monogami som moralisk ”standard” är förlegad och en viktoriansk kvarleva och att vi i dagens samhälle måste ha rätt till friare val, utan att bli fördömda.

Att köpa sexuella tjänster ska inte vara konstigare eller mer omoraliskt än att köpa massage eller ett terapeutiskt samtal tycker jag. Men det är naturligtvis viktigt att inte någon av parterna utnyttjas eller far illa, fysiskt eller psykiskt.

Många män går på krogen varje helg och raggar. Andra har en (eller flera) älskarinnor. Det finns både män och kvinnor som deltar i ”sex-fester” och är med i olika former av föreningar eller sällskap med sex som tema. Borde det inte lagstiftas mot dessas beteende också? För de kan väl inte anses ha en bättre moral eller vara mindre sexmissbrukare än Tony.

Jag tycker att det är självklart att vi lagstiftar mot människohandel och sexuellt utnyttjande. Men att vi ska bestraffa män (och kvinnor) som betalar för en sexuell njutning eller upplevelse, efter att ha träffat avtal med en frivillig ”säljare” (som dessutom kanske njuter av att få utföra tjänsten), tycker jag är fel. Och att kräva att de ska sättas i fängelse!! är i mina ögon helt befängt.

Jämförelse med snattaren tycker jag inte håller. Snattaren har ju tagit något som tillhör någon annan utan att betala men vad har sexköparen gjort för ont? Vakna upp och se vad det handlar om!

Sexuella behov är naturliga behov, precis som behov av närhet, ömhet och spänning som faktiskt ofta ingår när män ”köper sex”. Det är mycket möjligt att Tony har träffat mig. I så fall är han en mycket trevlig och normal person, för jag har aldrig träffat någon annan sort ;-)”

Andra bloggar om: Sexköp, prostitution

Det pirrade i magen när jag stod i rulltrappan. I ögonvrån såg jag B när jag gick in i bokhandeln. Jag strövade runt på avdelningen med pocketböcker. Det var inte speciellt mycket folk i affären. En man gick omkring på samma avdelning som jag. Jag såg att han tittade i smyg. Min korta kjol och de mörka strumporna med den raka sömmen väckte uppmärksamhet. Jag stannade till ibland och tittade på någon bok. Böjde mig fram för att titta på nedersta hyllan. Jag visste att B tittade, min kjol kunde inte dölja kanten på strumporna. Så kom ett meddelande på telefonen: ”Du sköter dig bra. Gå längst in i affären, jag kommer efter.”

Jag försökte att inte visa min nervositet. Klackarna slog mot golvet när jag drog mig inåt affären. Så kände jag värmen av hans kropp bakom mig. Jag vände mig försiktigt om. Han log och sa hej. Så gav han mig ett kuvert och drog sig tillbaka. I kuvertet låg en nyckel. På utsidan stod det ”Leta reda på boken Den Nya Kamasutra. Bläddra i den och titta på bilderna”.

Jag kände mig förvirrad. För ett ögonblick kunde jag inte koncentrera mig på bokhandelns alla avdelningsskyltar. Varför var det bara barnböcker överallt? Vad skulle jag leta efter? Religion? Psykologi? B höll sig i närheten. Ledde mig omärkligt till rätt hylla.

Jag hittade boken och tittade i den. Mycket sensuella bilder. Han stod vid min sida och tittade han också…

Andra bloggar om: Kamasutra, sensualitet

Så är då årets badpremiär överstökad. Ovanligt tidigt, javisst! Men det är skönt att ha det gjort - så kan man ta det lugnt fram till den riktiga sommaren. 9 grader sas det vara men jag hade nog gissat på 12. Faktiskt riktigt skönt. Så jag var förstås i och doppade mig två gånger

Självklart var jag sprillans naken och jag kunde också passa på att visa upp mig lite på stranden bland alla andra nakenbadare - de som inte badade

Andra bloggar om: bad, kallbad

Jag måste få slå ett slag för min favoritförfattare Arto Paasilinna som har gett min många goda skratt. Hans skrönor som utspelar sig i Finland i modern tid, ibland med mer eller mindre optimistiska framtidsperspektiv, berättas med en enkel och rättfram humor som går rakt in i min själ. De underbara personbeskrivningarna han levererar om och om igen ger mig en känsla av att befinna mig i sagornas värld men ändå ligger verkligheten nära till hands. Jag vet att en del blir besvikna och tycker att hans böcker är enformiga, händelserna rullar liksom bara på i en jämn ström. Men det är det som för mig är charmen, speciellt om man lyssnar på dem inlästa av en manlig röst med finsk brytning.

En av de roligaste (och tokigaste) jag har läst är “De hängda rävarnas skog”. Då skrattade jag faktiskt högt när jag läste. Boken handlar om boven Oiva Juntunen som är innehavare av ett tiotal kilo guld. Han kan leva ett ganska bekymmersfritt liv med sin förmögenhet men när hans kumpaner, som åkte fast efter guldkuppen, är på väg att friges från fängelset tar Oiva det säkra före det osäkra och flyr med guldet till Finlands öde skogsmarker. Tillsammans med en alkoholiserad major råkar han ut för diverse oväntade händelser och när den flerfaldige mördaren Hemmo Siira kommer honom på spåret blir det riktigt spännande.

Som talbok har jag tidigare lyssnat på “Tio rivjärn”, en fars i bästa Paasilinna-stil. Verkställande direktören och nyutnämnda industrirådet Rauno Rämekorpi måste efter sin 60-årsdag göra sig av med ett antal blombuketter som hans fru är allergisk mot. Eftersom han tycker att det är synd att bara köra dem till soptippen uppvaktar han med taxichauffören Seppo Sorjonens hjälp tio damer i olika åldrar som han tidigare i livet har haft olika relationer till. Det blir möten med diverse oväntade överraskningar för det nyutnämnda industrirådet.

Just nu håller jag på med “Världens bästa by”. Eemili Toropainen får av sin döende farfar, den flerfaldiga kyrkobrännaren Asser Toropainen, i uppdrag att grunda en Dödskyrkostiftelse och bygga en ny kyrka som kompensation för de kyrkor som gubben har bränt ner. Det leder så småningom till att ett helt nytt litet samhälle börjar växa upp kring kyrkan. Allteftersom tiden går växer den lilla kyrksocknen i Sotkamos utmarker och Eemili får i egenskap av grundare rollen som landsfader. Efter bästa förmåga får han ta itu med allehanda problem som uppstår, inte minst när tredje världskriget utbryter i stora världen.

Andra bloggar om: Arto Paasilinna, boktips, bokrecensioner

Som före detta skaraborgare så vet jag att ett av Sveriges säkraste vårtecken är tranornas ankomst till Hornborgasjön. Som för många andra bofasta västgötar hörde det till traditionen att en helg i slutet av mars åka och titta på trandansen. Ibland hade vi med gäster från Stockholm som tyckte att det var ett väldigt exotiskt utflyktsmål. I fina turistanpassade byggnader med golvfasta tubkikare står man tillsammans med hundratals andra människor och tittar på tusentals tranor som går och käkar potatis på en åker. Allt är brunt och grått, även tranorna, utom möjligen en och annan tussilago i dikesrenen.

Transtatistiken är noga redovisad. I lördags: 13900 Igår: 13500 Idag: 12100.

Och då slår det mig. Hur räknar man tranorna? Ja ja, det är klart att det går att ta ett kort och i lugn och ro sitta och räkna så att ingen hinner flyga iväg. Men det måste ju ta oändlig tid. Finns det kanske något dataprogram där man kan mata in en bild på ett tranhuvud och sedan ställa frågan: How many items of this kind? Eller kanske tranben och dela med två?

Nej jag vet sanningen. Det står några ideella entusiaster och räknar varje kväll när tranorna flyger ut på sjön. Men tänk om de inte får samma antal? Tar de ett genomsnitt då eller är det någon som anses bäst på att räkna rätt?

Jag såg två tranor på en norsk åker idag. Det var därför denna blogg kom till.

Andra bloggar om: tranor, Hornborgasjön

Idag när jag var ute och promenerade i det vackra vårvädret så funderade jag över en teori som jag har - nyttan av aktivt gående.

Jag tror nämligen att om man medvetet väljer hur man går så kan man träna specifika muskler i kroppen på ett naturligare sätt än på gymmet.

Tänk så här: om jag sträcker ut kroppen, drar in rumpan och putar med tuttarna när jag går så borde följaktligen mag- och rumpmusklerna bli fastare. Om jag sträcker ut stegen på ett visst sätt och antar en spänstig gång så blir på samma sätt lår- och vadmusklerna smidigare. Och om jag dessutom vickar på rumpan så borde även höfterna bli mer slimmade. Sedan beror det förstås på hur länge man promenerar på detta sätt för att det ska ge synligt resultat. Men i längden borde det väl ändå märkas

Det här med stavgång har jag aldrig funderat på för egen del. Men jag tror nog att det finns plats för det också i min teori, bara man använder stavarna “aktivt”

Andra bloggar om: promenad, träning

Ja visst! Det finns ganska många män som efterfrågar en GFE - Girl Friend Experience. Män som av olika skäl inte vi ha en traditionell relation med en flickvän eller älskarinna utan föredrar att betala för den tjänsten. Det innebär för den skull inte att de är känslokalla eller ointresserade av kvinnan de möter. Tvärtom söker de ofta en förtroendefull relation med närhet och tillit, att kunna slappna av från arbete och andra krav. Det är bara så att en “riktig” flickvän inte passar in i deras liv för tillfället. De har ett behov av att få vara sig själv utan att riskera krav eller förväntningar som de inte har möjlighet att möta.

Jag har själv inga som helst problem med att erbjuda en GFE. Det gäller bara att ha båda fötterna på jorden och veta vad man håller på med. Jag känner ett stort förtroende och respekt för de män som efterfrågar en flickvänsrelation, oavsett om det är en engångsträff eller återkommande. Och jag trivs mycket bra i rollen som “flickvän för en kväll”. För mig handlar det som vanligt om att vara professionell men också att jag är så ärlig och öppen som jag bara kan. Jag har en förmåga att fokusera mycket på det jag gör och eftersom jag trivs mycket bra i dessa situationer kan jag också slappna av och verkligen känna mig som en flickvän. Visst handlar det mycket om det som kallas personkemi och att man trivs tillsammans men för mig har det aldrig varit något problem. De män som efterfrågar flickvänskänslan har läst min hemsida noga och vet ganska mycket om mig. Därför stämmer deras förväntningar också ganska väl med vad jag kan och vill ge.

Andra bloggar om: GFE, prostitution

En man som jag beundrar säger att tjejer i stilettklackar blir “bakmusade” och det tycker jag låter ganska gulligt. Men är det anledningen till att så många män, och kvinnor också, älskar skor och stövlar med stilettklack? En typisk fetisch som eggar och lockar.

Det är nästan omöjligt att gå i stilettklackar. Och ännu svårare att dansa - jag har prövat Men det är ju egentligen inte meningen heller. Jag tycker att en tjej i stilettklackar passar mycket bra sittande i en stol, med det ena benet elegant över det andra. Eller kanske utsträckt i en säng, eventuellt med ena benet lite uppdraget. Jag behåller själv gärna stilettskorna eller stövlarna på i sängen och visst känner jag mig sexig då.

Jag älskar ju att vara sexig och utmanande, att visa upp mig för en man som vill ha mig, och det är jag som bestämmer hur nära han får komma. Är det kanske så att klackskor är en symbol för kvinnlig makt!? Jag fick mig en tankeställare när jag häromdagen läste att glaskonstnären Åsa Jungnelius tycker det. Hon gör läckra stilettklackade skor i glas.

För övrigt anser jag att skomodet faktiskt har satt fart i rätt riktning nu. I vår kommer det snygga pumps med klack i vanliga skoaffärer och jag måste nästan blunda när jag går förbi

Andra bloggar om: Stilettklackar, fetisch, skomode

Vad är pengar egentligen? En massa siffror, och sen …? Ni som har köpt bostad i Stockholm på senare tid vet vad jag talar om, och det är väl ännu värre i andra stora städer i Europa och världen. Marknaden bestämmer vad någonting är värt och det är väl sunt. Men sedan börjar man ju fundera över vad värdet står för. Storlek, standard, fysisk kvalitet eller frihet, bekvämlighet, mysighet - det vi väger in i livskvalitet. Att en lägenhet på 82 kvm, 2 tr upp utan hiss i Stockholms innerstad betingar samma penningvärde som en nybyggd villa på 160 kvm och 950 kvm trädgårdstomt i perfekt skick i närförort är lite hisnande. Och ändå är det jag som gör valet. Är jag dum eller …?

Andra bloggar om: Stockholm, bostad

Ibland slår det mig hur plötsligt förändringar i livet tycks ske. Ena dagen var jag småbarnsförälder och nästa håller ungarna nästan på att flytta hemifrån. Från att vara en vanlig “kontorsråtta” var jag plötsligt en dag exklusiv internationell escort i Stockholm Och från att just - efter 14 år - ha acklimatiserat mig som västgöte så blev jag istället villaägare i Haninge.

Nu befinner jag mig helt plötsligt i en lägesförändring igen. Det är roligt och spännande men tar otroligt mycket tid och kraft. Jag vet att många undrar varför jag inte har skrivit på länge och jag önskar bara att jag hade mer tid. Livet består ju hela tiden av prioriteringar.