Mimmi’s Blog

Jag hörde ett inslag på Lokalnyheterna för Stockholm på TV4 häromdagen - och började skratta högt.

“Var tredje sexköpare som åker fast i Stockholm är chef eller styrelseledamot” sa man. Tidningen “Mitt i Stockholm” har granskat  96 sexköpare i Stockholms län i åldrarna 20 till 82 år som gripits sedan 2008. Bland dessa fanns också en präst, en överläkare, en dansare, en professor och en pressfotograf.

Det var väl ingen överraskning! Sexköpskunder är nämligen alldeles vanliga människor och om det råkar vara en överrepresentation för chefer och styrelseledamöter så finns det nog en ganska enkel förklaring till det. För det första har de ekonomiska resurser att kosta på sig “lyxen” att betala för sex. De är också måna om diskretion och har kanske inte samma förutsättningar som andra män att ragga på krogen eller flirta på firmafesten.

Enligt undersökningen är den genomsnittliga sexköparen en gift eller frånskild 46-årig man som har barn, stabilt jobb och tjänar i genomsnitt 31.500 kronor i månaden. Jag är helt enig med granskarna i den uppfattningen. Så är det

För att må bra behöver människor ömhet. närhet och beröring. Och för de flesta vuxna är sex, spänning och njutning också väldigt viktigt. Helt igenom mänskliga behov, eller hur? Men alla har inte så lätt att få det. En del lever ensamma och andra saknar det i sin relation, vissa är blyga och andra vill inte ragga på krogen. Vad är det för fel i att den som vill betalar för en tjänst som ger njutning och beröring, sex och spänning, om den som erbjuder tjänsten själv har valt att göra det. Vad är det för skillnad på en man som betalar för sällskap en kväll och en kvinna som åker på spa och blir ompysslad?

Nu skriver jag om män, för det är faktiskt de som pekas ut som de förskräckliga sexköparna, men naturligtvis anser jag att både män och kvinnor ska ha samma rättigheter. Sexköpare är olika individer precis som sexsäljare. Visst finns det puckon som har svårt att visa omdöme och respekt precis som i andra situationer i livet men de flesta är faktiskt helt vanliga män, med vanliga behov. Å andra sidan finns det tyvärr prostituerade män och kvinnor som utnyttjas och hotas, som inte själva har valt det liv de lever, men det finns också många som själva vill och väljer att erbjuda sexuella tjänster mot betalning.

Hur i helvete resonerar de svenska politiker som tycker att det är berättigat med en lag som förbjuder köp av sexuella tjänster!? Det är redan genom vår lagstiftning förbjudet att hota, utnyttja och misshandla människor. Om två vuxna människor avtalar att träffas och den ena vill betala för en tjänst som den andra vill utföra så spelar det väl för fasiken ingen roll om tjänsten i fråga är massage, psykoterapi eller ett skönt knull.

“Strängare straff för sexköpare” kräver svenska riksdagspartier enligt ett inslag i Aktuellt förra veckan. Att köp av en kvinnas kropp jämförs med snatteri anses orimligt. Det tycker jag också, så varför jämföra. Ingen prostituerad säljer sin kropp - hur skulle det gå till? Och snatteri handlar ju om att ta något som tillhör någon annan så hur skulle det kunna jämföras med att betala för en tjänst. Tänk till!

… så skulle mina drömmar om Mimmis Manliga Depå ha helt andra dimensioner. I så fall skulle jag förstås öppna en egen liten bordell dit alla trevliga Gentlemen skulle vara välkomna. Några rara kollegor skulle få hjälpa mig att sköta servicen och det skulle förstås vara en trivsam och avkopplande stämning. Tänk vilket drömjobb!

Om ni vill läsa mera om hur det är på Nya Zeeland så tycker jag att ni ska ta en titt på Isabellas blogg. Visst brukar man väl jämföra Sverige och Nya Zeeland i många avseenden men ack så olikt det kan vara ändå.

För ett tag sedan läste jag ett underbart blogg-inlägg av Josh på hans blogg Enligt Min Humla. Det var bara för bra för att glömmas bort så jag citerar början av hans inlägg här:

Dansbandsmusik är ett gissel. Dansbandsmusik är äckligt och dansbandsmusiker är misslyckade rockmusiker som känner sig tvungna att spela i dansband för att få ihop till hyran. Hur många dansbandsmusiker vill vara dansbandsmusiker, egentligen? Dansband borde, i den bästa av världar, inte finnas. Nedan redovisar jag hur jag ämnar befria landet från denna smuts efter att mitt parti Ny Militärdiktatur tagit makten. Militärdiktatur i positiv bemärkelse, märk väl.

Dansbandsmusiker har nästan alltid en trasig bakgrund av krossade rockdrömmar. På grund av sådana trauman är de inte kapabla att se sitt eget bästa. Därför måste vi skydde dem från sig själva genom att hindra dem från att utföra sina värv och vi bör inte lyssna på vad de själva säger ty liksom missbrukaren eller den som misshandlas i ett förhållande kommer dansbandsmusikern alltid att hävda att han trivs med sitt yrke. Det är vanligt att musikern drabbas av Stockholmsyndromet och känner sympati med sin publik.

…

Om du blev nyfiken och vill läsa mera tycker jag att du ska läsa hela hans inlägg Manifest mot dansbandsmusik

Jag har själv varken tid eller energi att engagera mig speciellt aktivt i debatten om prostitution och sexköpslagen men jag beundrar andra som kan och gör det.

Andra bloggar om: dansband, prostitution, sexköpslagen

Jag har blivit omnämnd i

I England finns just nu förslag på att införa en liknande sexköpslag som vi har i Sverige och det skapar förstås debatt. Jag tror faktiskt inte att det är helt enkelt att övertyga engelsmännen om att det är ett bra förslag och medierna granskar förstås den svenska modellen. Artikeln är väldigt bra skriven tycker jag och det är kul att läsa kommentarerna också. Jag har också skrivit en kommentar och vi får se om de vill publicera den

Jag kan förresten tipsa om en väldigt uppmuntrande betraktelse i ämnet i Isabella Lunds Blogg - när Pye Jakobson från SANS i förra veckan mötte den brittiska inrikesministern.

Andra bloggar om: sexköpslagen

Isabella Lund, eller Sensuell Q Konsult som hon också kallar sig, har skrämts till tystnad. Igår skrev hon sitt sista blogginlägg.

I sakfrågan kan jag inte annat än instämma i vad Blogge Bloggelito, Louise P och Greta Garbo redan har skrivit. Alla tre har skrivit så bra i sina bloggar. För att visa mitt stöd publicerar jag det mail som jag har skickat till Isabella.

Hej Isabella,

Jag läste din blogg idag och blev så ledsen. Det är ju inte klokt!! Att dessa kärringar ska kunna ta sig sådan makt. Jag har så svårt att förstå att dessa inskränkta tanter, fyllda av hat - mot män, mot sex, mot kvinnor som njuter av sex med män, mot kvinnor som har ett annat synsätt än de själva - kan fortsätta år ut och år in. Vad är det som får folk och politiker att lyssna på dem? Den sista kommentaren till ditt inlägg om radiodebatten är helt underbar. Som Miaura skriver är det kanske dags att börja forska på prostitutionsmotståndarna

Du, och din blogg, har haft en jätteviktig funktion och jag är verkligen ledsen att jag inte har haft tid att engagera mig mer. Jag har läst din blogg då och då och en kort kommentar emellanåt hade jag gott kunnat ta mig tid till. Du ska veta att du har min fulla beundran och jag skäms faktiskt för att jag inte har visat mitt stöd tidigare.

Jag beundrar det omfattande och utförliga arbete som du har lagt ned, det engagemang som du visar och ditt nyanserade sätt att skriva. Din blogg måste vara en av de främsta källorna till fakta när det gäller prostitution i Sverige.

Jag hörde inslaget i P1 häromdagen och vill ge dig mycket beröm för din insats där också! Tyvärr tror jag att lyssnare i allmänhet, som inte är insatta i sexköpslagen eller vår komplexa bransch, har svårt att genomskåda en människa som Maria Carlshamre men jag tycker verkligen att du gjorde vad du kunde.

Inför ett sådant hot som du utsätts för förstår jag att du inte har något alternativ till att tystna. Jag har ju också barn och de måste alltid komma i första hand. Jag kommer förstås att sakna din blogg och jag vet att det finns många, många fler som kommer att göra det. Jag hoppas att du hittar ett annat forum där du kan bidra med din kunskap och ditt engagemang, du får bara inte försvinna.

Lycka till med allt!

Stor kram från Mimmi

Andra bloggar om: Prostitution, yttrandefrihet

Ja visst! Det finns ganska många män som efterfrågar en GFE - Girl Friend Experience. Män som av olika skäl inte vi ha en traditionell relation med en flickvän eller älskarinna utan föredrar att betala för den tjänsten. Det innebär för den skull inte att de är känslokalla eller ointresserade av kvinnan de möter. Tvärtom söker de ofta en förtroendefull relation med närhet och tillit, att kunna slappna av från arbete och andra krav. Det är bara så att en “riktig” flickvän inte passar in i deras liv för tillfället. De har ett behov av att få vara sig själv utan att riskera krav eller förväntningar som de inte har möjlighet att möta.

Jag har själv inga som helst problem med att erbjuda en GFE. Det gäller bara att ha båda fötterna på jorden och veta vad man håller på med. Jag känner ett stort förtroende och respekt för de män som efterfrågar en flickvänsrelation, oavsett om det är en engångsträff eller återkommande. Och jag trivs mycket bra i rollen som “flickvän för en kväll”. För mig handlar det som vanligt om att vara professionell men också att jag är så ärlig och öppen som jag bara kan. Jag har en förmåga att fokusera mycket på det jag gör och eftersom jag trivs mycket bra i dessa situationer kan jag också slappna av och verkligen känna mig som en flickvän. Visst handlar det mycket om det som kallas personkemi och att man trivs tillsammans men för mig har det aldrig varit något problem. De män som efterfrågar flickvänskänslan har läst min hemsida noga och vet ganska mycket om mig. Därför stämmer deras förväntningar också ganska väl med vad jag kan och vill ge.

Andra bloggar om: GFE, prostitution

Petra Östergren ger i sin nyutkomna bok “Porr, horor och feminister” Moder Svea en rejäl spark i aschlet. Med ett gediget källmaterial punkterar hon en mängd “sanningar” om porr och prostitution i Sverige idag. Boken är lättläst och var i alla fall för mig en skräckblandad underhållning. Är det här svenska folkets syn på porr? Än en gång fick jag bekräftat hur fantastiskt Sverige är!

Den feministiska rörelsen har aldrig intresserat mig eftersom det i mina ögon bara har verkat handla om enkelriktade slagord. Jag har aldrig uppfattat några nyanser eller någon öppenhet för olika synsätt, snarare har det gett mig en känsla av kompakt grupptryck. Min uppfattning är också att de som kallar sig feminister ser kvinnor som ett kollektiv med gemensamma behov och att de anser sig kunna och ha rätt att definiera dessa behov. Besserwisser-mentalitet kallar jag det.

När jag läser Petra Östergrens bok så skräms jag av den kraft som finns i denna feministiska rörelse och därmed också den makt som gruppen “radikala feminister” faktiskt har haft och fortfarande har. Det är också skrämmande hur mycket av dessa feministers åsikter som går igen i den sexualpolitiska hållning som framförs av de styrande i Sverige.

Petra Östergren sätter på ett lysande sätt gång på gång fingret på den svenska flatheten - eller kanske fegheten.

Boken är väldigt bra. Läs den!

Andra bloggar om: Petra Östergren, prostitution, feminism

Det finns ett blogginlägg som har fastnat i mitt bakhuvud. Det skrevs redan i april av en bloggare som kallar sig Jinge och det intressanta är att Jinge inte tror på att jag finns. Han tror nog att jag är ett spöke eller nåt sånt. Lustigt nog så bor vi nästan grannar.

Jinge hävdar bestämt i sitt inlägg att det inte finns några lyckliga horor. Eftersom jag kände mig träffad så skrev jag en kommentar för att upplysa honom och hans läsare om att det är fel. Både jag själv och flera av mina “kollegor” är faktiskt lyckliga. Jinge vägrade publicera mina kommentarer (jag försökte flera gånger) eftersom han inte trodde mig. Han påstod att jag bara ville göra reklam och ragga kunder - precis som att jag skulle behöva hjälp med det

Det som förvånar mig är att intelligenta, välutbildade människor i Sverige idag har en så inskränkt och enkelspårig uppfattning om företeelser och fenomen i vårt samhälle. Det verkar speciellt gälla moraliskt känsliga områden som t ex sexuella aktiviteter utanför de normer som gäller.

Jag har full förståelse för att många, både män och kvinnor, av princip är emot prostitution och tror att lagstiftning är ett sätt att komma till rätta med förekomsten. Men att generalisera ett så vitt begrepp som prostitution tycker jag är enfaldigt. Eftersom företeelsen att sälja och köpa sexuella tjänster har en så stark förankring både historiskt och globalt sett så anser jag att man måste betrakta det som ett “normalt” mänskligt beteende.

Många kvinnor är, och har i alla tider varit, oroliga för att deras män ska söka sex hos en annan kvinna. Älskarinnan kan vara svår att komma åt men horan går att attackera offentligt. Män måste i dagens samhälle vara solidariska och “jämställda” och den som inte vill utmärka sig ställer sig naturligtvis på den hotade kvinnans sida och fördömer horan.

Visst finns det lyckliga horor - och jag tror att vi är ganska många - både i Sverige och världen. Jag känner personligen flera självständiga “kollegor” som liksom jag själv varken är drogmissbrukare eller psykiskt sjuka.

Att utnyttja andra människor sexuellt ska aldrig vara accepterat, varken moraliskt eller juridiskt. I det perspektivet måste naturligtvis verksamheter som koppleri och trafficking förbjudas i lag.

Ps Det finns ju ytterligare en dimension - även män prostituerar sig och kan vara lyckliga för det

Andra bloggar om: prostitution, otrohet

Först vill jag säga grattis till segern. Jag tror att du kan bli en bra ledare för Sverige. Och om du bara får chansen, utan för mycket trams från de tre musketörerna, så tror jag också att du kan styra så att vi kommer att få ett “sundare” samhälle.

En fråga som jag hoppas att ni kommer att se över är Sexköps-lagen. I första hand måste den förstås anpassas till verkligheten. Att ha en lagstiftning som tillåter försäljning av sexuella tjänster men gör den som köper till förbrytare inger inget förtroende för rättsväsendet. Dessutom har jag egen erfarenhet av att många besökare från andra länder skrattar när de försöker förstå innebörden.

Vi är ett antal tjejer i Sverige som tycker att det är roligt att jobba som escorter. Vi har förstås inga kunder - de skulle ju vara kriminella - men vi vet att det finns ett ganska stort antal vanliga män som efterfrågar våra tjänster. Att det finns män (och kvinnor) som gärna vill ha sex utan andra krav och förväntningar i relationen tror jag att de flesta är medvetna om. Och det är inte ovanligt att den som lever i en fast relation, som för övrigt är bra, har sexuella behov som inte blir tillfredsställda. Att det då finns seriösa escorter som älskar sitt “jobb” är en bra lösning, eller hur? Jag vet att vi är många som tycker så.

Vi seriösa escorter i Sverige har ett nätverk där vi stöttar varandra, delar erfarenheter och goda råd. Vi är givetvis självständiga och oberoende och ser gärna att krafttag sätts in mot trafficking och de som ekonomiskt eller på annat sätt utnyttjar tjejer i den här branschen. Vi vet att prostitution är en företeelse som förekommer i nästan alla samhällen och det är en illusion om någon tror att det går att lagstifta bort. Om vi satsar resurserna på att skydda de som far illa och utnyttjas och låter de “anständiga” kunderna vara i fred tror jag att vi skulle få en mycket sundare inställning till prostitution i Sverige.

Vänliga hälsningar,  

Andra bloggar om: Fredrik Reinfeldt, prostitution, otrohet, samhälle, eskortverksamhet