Mimmi’s Blog

Jag har en riktig kompis. En sån som alltid lyssnar, utan att ställa frågor. Som tröstar bara genom att ge mig en blick och som alltid gör mig glad. Jag vet att han också blir glad när vi ses, även om han inte visar det så mycket. Han är lite reserverad, men sån kan jag också vara så jag har full förståelse.

Han är vass men ändå kramgo, nyser när jag ger honom en puss på näsan och lägger misstänksamt huvudet på sned när jag bjuder på något gott. Tyvärr går han och lägger sig ganska tidigt på kvällen, ingen nattuggla som jag alltså, så efter en vanlig arbetsdag hinner vi knappt ses. Men på helgerna kan vi ägna mer tid åt varandra.

Han gillar att sola, precis som jag, och på sommaren kan vi länge sitta tysta och njuta ute på terassen. Och så gillar han att bada men tyvärr är den badbalja vi har för liten. Ibland önskar jag att vi hade en pool… då skulle vi kunna simma och plaska tillsammans.

Han bor hos oss. Har eget rum men kommer och sällskapar ibland, när jag håller på i köket brukar han gärna vilja vara med. och så gillar han att sitta i fönstret och titta ut, speciellt om det är sol. Jag tror han spanar lite på grannarna - fast han säger inget.

Nej, han är inte en katt

Det här inlägget postades 20 mars 2006 23:23 i kategorin Funderingar. Du kan följa kommentarer till det här inlägget genom det här RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen blogg.